Att jag skulle bli så fruktansvärt seg efter bara 6 dagar, varav endast 4 har varit jobb, kunde jag aldrig tro. Men tänker jag efter så är det nog trots allt inte så konstigt. Nytt land, ny träningshall, nya jobbtider, nytt jobb, nya grupper, nytt schema, ny lägenhet, nya vänner, nytt språk, nytt... ja, allt. Listan på saker som är nya är alltså ganska lång. Hjärnan går på högvarv för att snappa upp så många ord som möjligt för att förstå va de små killarna på 6 år försöker förklara och vad de 15 åriga tjejerna lugnt och sansat frågar på isländska. Språket är sjukt kul att lära sig även om mitt ordförråd för stunden mest består av fraser som spänn benen, ihop med benen, inte så, hoppa och springa. Men trots detta fick jag ändå beröm av en av juniortjejerna idag att jag pratar bra, med tanke på mina 4 jobbbdagar. Gissa om jag blev glad!

Denna dag bestod av 4 pass. Ett när jag skulle spåna danser till den så kallade Fit Kid-avdelningen, två pass med småkillarna och ett danspass med juniortjejerna. Trots 11 timmar i träningshallen var jag ändå relativt pigg när dagen så slutade vid 22.00. Jag kanske börjar vänja mig? Det är ju trots allt det roligaste jag vet och att jag får jobba med det på heltid är helt sjukt. Och på Island dessutom. Det känns fortfarande bara som en vanlig träning, nästintill volontäraktigt, men det är det inte. Det är mitt jobb, jag lever på mitt intresse! Det är sjukt när jag tänker efter, det är ju så livet ska vara. Skulle vara kul om man jag någon gång även kunde säga detsamma om konsten. Men det känns för tillfället som en ganska orealistisk dröm.

Åter till grupperna, och självklart tillbaka till killgrupperna, killarna som alltid är lite speciella att träna då det mestadels bara är kaos! Killarna har knappt någon som helst disciplin, slåss i leden, grinar för att killen bakom tränger sig i ledet, armbågar kompisen bredvid för att komma fram först och killarna som bara står i sin egna lilla värld och petar sig i näsan med tankarna på något helt annat än gymnastik. "Peta-i-näsa-incidenten" inträffade nämligen idag och med att peta i näsan menar jag då inte lite diskret, typ som att klia sig i näsborren, utan där åkte hela fingret in. När hela fingret var allra längst in, grävde det runt några varv för att riktigt få tag på busen och sedan kördes det in lååångt bak i munnen. Helst hela fingret, ända ner till knogen. Avslutningsvis sögs snorkråkan av från fingret  och svaldes med ett ljudligt smack. Mums..

Just nu är min "Att Göra"-lista proppad med allt från stora saker som att kika vidare på exemensarbetet och fixa isländskt personnummer och bank som att rita färdigt ett påbörjat projekt och att skriva en matlista. Samtidigt ska jag hitta på två korta danser till de så kallade Fit Kids och försöka höra av mig till de där hemma. Så därför tänkte jag nu stänga igen datorn, ställa klockan på 08.00 och sedan sakta men säkert börja beta av listan i morgon bitti. Det vore ju trots allt skönt att få lite ledigt under jul!