En halvtimmes väntan på bussen alldeles själv nere i hamnen i Hafnarfjörður tidigt i morse runt halv fem var ruskigt rogivande med tanke på hur tomt det var på gatan. Det enda som egentligen bevisade att jag inte var helt ensam på ön var taxibilarna som antagligen skjutsade hem folket som varit inne och röjt i Reykjavik. Bortsett från de snabbt passerande taxibilarna var det nästintill knäpptyst i hamnen och man kunde höra hur vågorna tyst slog mot stenarna.

Jag vet inte riktigt vad det var, men jag fick verkligen en sådan där charter-känsla i hela kroppen där jag stod och huttrade i väntan på flygbussen i gryningen. Antagligen var det nog lugnet och tystnaden som påminner om hur man på semesterna står utanför hotellet en varm sommarkväll och väntar i en sovande stad på bussen mot flygplatsen. Eller så var det säkert bara för att allt utspelade sig i hamnen bland gatulamporna och havet som gjorde att jag kände mig lite extra charterinspirerad. Hur som helst.. Soliga dagar, varma och sena nätter. Är det kanske sommaren som är på ingång? I Stockholm var det strax runt 20 grader när jag klev av planet så jag skulle nog svara "ja" på den frågan.

Nu har jag 3 proppfyllda dagar framför mig i Sverige så vi hörs när jag är tillbaka på ön igen om jag inte får ett skrivbegär och uppdaterar er lite ändå. Oavsett, sköt om er vänner. Vi hörs snart igen!