Lika, som jag gjort under de senaste 3-4 veckorna satt jag även igår uppe inpå småtimmarna och lyssande runt på massa olika låtar. Jag minns hur jag hade en liten musikdipp i höstas där jag inte fick in någon bra ny musik och kände därför att det var jävligt torrt på musikfronten ett tag. Sen kom jag hit, till Island, och fick hemlängtan och då åkte de gamla favoritlåtarna fram för första gången på länge och högtalarna kopplades in i datorn.

Sen rullade det på, jag och mina roomies hittade nya låtar som spelades sönder i lägenheten dag in och dag ut. Bra musik och härlig stämmning men det är först nu, senaste veckorna som jag känner hur den riktiga musiken rullat in. Musiken som faller in i min smak till 100%. En musiksmak som många inte alltid delar in i minsta detalj och det kan jag ibland verkligen inte förstå. Förstår ni hur mycket bra musik ni går miste om? Tur att vissa ändå är jävligt nära på att ha exakt samma smak.

Här har ni i alla fall ett av gårdagens fynd, kanske gammal för vissa men fortfarande ny för mig, och jag kan bara inte sluta lyssna på den. Här pratar vi om perfektion i feeling.


Lil Wayne ft. Nicki Minaj - What's Wrong With Them

"Since the times up, put your signs up. Made 'em pick my dude, out the line up .
Baby, what the fuck is wrong with them? What the fuck is wrong with them?
You see many are called, very few are chosen. Looking at the wall, you can feel them close in.
Baby, what the fuck is wrong with them? What the fuck is wrong with them?"