Förhandstitt. I morgon smäller det...

Vet ni vad, teckningen är färdig! Jag tänkte dock inte visa någon bild på den förrän i morgon då jag verkligen vill ta en bild på den i bra ljus för att ni ska kunna se hur den ser verkligen ser ut. Är så tråkigt när man tar kort på en bild och blixten reflekteras i blyertsen på pappret. Det gör inte direkt bilden rättvisa. Det bästa vore väl ändå kanske att scanna in den men sådan teknik har vi inte tillgång till här i Islandslägenheten. Inte för att jag brukade göra det hemma heller så jag tänker se till att ta tag i det sen när jag flyttar hem igen. Kan ju vara kul att se bilderna ordentligt också. Jaja, ni vår veta mer om bilden i morgon.

Efter en lång teambuilding-dag med juniorerna igår som avslutades med en övernattning i träningshallen där jag lyckades få ihop hela 4 timmars sömn var jag zombie idag. En zombie som därför lyckades somna i en fullspäckad hall med småbarn i åldrarna upp till 3-4 år i en upphissad grop. I ungefär 2 timmar låg jag där. Vaknade till efter ungefär en timme av att jag kände hur jag dreglade ner gropen. Öppnade ögonen och kikade, "phuu.. bara 2 kvadratcentimeters dregel", stängde ögonen och munnen och somnade om. När jag sedan vaknade ytterligare en timme senare kände jag återigen hur munnen åkt upp och dreglet fulkommligt forsat ut ur mungipan. Jag öppnade återigen ögonen och kikade ner på tyget, "1 kvadratdecimeter dregel!". Fyfan. Jag kände hur sabbad jag måste se ut när jag sedan gick genom hallen, förbi alla barns föräldrar, med morgonfrilla och teddybjörnögon för att komma till ledaromklädningsrummet och tvätta mig om kinden. Godmorning sunshine!

Trots detta lyckades jag ändå piggna till under dagen och träningarna på schemat rullade på i god takt. Till kvällsmat blev det därför en ruskigt god Bragðarefur på Ísbúðin, det vill säga en egenkomponerad glass med valfria godisar/nötter/frukter/såser som rörs ihop som en McFlurry på McDonald's ungefär, bara det att det inte ens går att jämföra dessa två. McFlurry är ingenting jämfört med detta isländska koncept. Glass är helt klart en del av den isländksa kulturen och kom då ihåg att det alltid är jag som har sagt att "Glass är överskattat!". Så om till och med jag föll pladask för detta måste det ju trots allt vara något speciellt. Eller hur? Nackdelen är ju bara att det har blivit en glass per dag nu, tre dagar i rad. Vad hände med mitt nya nyttiga liv liksom? Skärpning Carolina.

Nej, nu börjar det återigen bli dags för att sova här i lägenehten. 3 timmar för sent. Men vad gör det, bilden blev i alla fall färdig och ett blogginlägg blev skrivet så jag antar att man får vara ganska nöjd ändå. I morgon åker bilden upp på bloggen, så se till att ha koll. Nu släcks lamporna på Sudurhvammur 7 för idag. Godnatt!