Wrecking Crew Orchestra

Oh herrejesus! Helvete. Jävlar. Fan slå mig baklänges. Hujedamig! Jag fullkomligt döör när jag ser den här videon. Vilka genier! Om man aldrig har tappat hakan någong gång förut kan jag med all säkerhet lova att det sker nu. Vilket mästerverk!

Här har jag den senaste veckan suttit och tittat på Dannys melodifestivalbidrag "Amazing" och tänkt "fan vilken bra idé med lysrör på scenkläderna, shiit vad coolt, bästa någonsin!" och så ser man det här i efterhand. Sorry Danny, men du är inte ens i närheten av de här killarna. En underbar kombination av duktiga dansare, grym musik, galen koreografi och uppenbarligen en sjukt duktig "blinkande-ljusrörs-ingenjör". Vad kallas de egentligen?

Bloggläsare, den här gången är det inte bara ett tips. Det är en order. Titta.

Har man aldrig någonsin sett ett filmklipp på manlig RG är det hög tid att ändra på det nu. Även för er som vanligtvis inte gillar dans, pianomusik och gymnastik. Det här är något av det mest häpnadsväckande jag någonsin sett.

Visst, vi vet alla att asiatiska gymnaster tränas stenhårt sen barnsben, men det här är ändå något utöver det vanliga. Synkroniseringen är något av det sjukaste jag sett. Men då kan de ju även spendera en två timmars träning till att bara peta och öva på 1/36 del av dansen.

Den här videon gott folk är något av det absolut sötaste och roligaste jag någonsin sett och jag älskar inledningskonversationen som drar igång runt 0:07. Visst kan man inte sluta le? Förjävla söt unge.

- Men vill du ha en kaka då?
- Ah!
- Aa?!
- YAAAAAAOO!
- Fast det vill du inte va?
- mnmn..näääj..!

I morgon, lördag, är det så återigen dags för veckans enda lediga dag i veckan! Därför känns det nu återigen som en vanlig fredagskväll här hemma. Chipsen och mineralvattnet åts och dracks bara upp till hälften, myslinnet åkte på så fort jag kom innanför dörren och underbart bra musik strömmar ur mina högtalare. Tröttheten börjar bli ganska svår att ignorera så för en gångs skull tänkte jag faktiskt försöka somna innan 01:30.

Morgondagens ledighet ska firas med lite förmiddagsmys på Eymundsson med mina homies. På schemat står det: titta i tidningar, fika, umgås, snacka skit och rita. Därför vill jag somna snart så jag för en gångs skull kan hålla mig pigg och glad en hel dag. Ledighet är nämligen ett sällan skådat begrepp här och fritid är nästan ännu mer sällsynt. I filmklippet ovan har vi dock ett par killar med kanske lite väl mycket fritid och riktigt så skulle jag nog inte heller vilja ha det. Lagom är lagom!

Och vet ni vad, nu är det bara 13 dagar kvar tills det att det blivit dags att packa väskan och sätta sig på flyget hem till Sverige under några dagar i Påsk! Nu börjar nedräkningen.

Vårens hetaste accessoar är här för att stanna! Tutthalsduken. Bara att slänga runt halsen då det är lite kyligare utomhus. Kombineras snyggast ihop med ett par slita jeansshorts, ett vitt löst instoppat linne, solbrillor, ett par orangea pumps med matchande nagellack och läppstift. Believe me, det här kommer bli vårens hit. Tummen upp!

När dansinspirationen inte är den bästa får man ta till lite olika inspirationskällor. Idag är det denna dansfilmen på 4 dansare som fick mig klarvaken här i sängen. Hur jäkla grym får man vara? Det bara sprätter i hela kroppen på mig. Jag vill dansa mer. Jag vill lära mig massa olika stilar och jag vill verkligen få träna själv. Jag bestämde mig just: Innan jag blir pensionär ska jag gå på minst en lektion i poping. Hoppas ni gillar klippet lika mycket som jag!

Nytt klockslag. Ny händelse. Plötsligt hände det! Dagen räddades.

Timbuktu. Sveriges stolthet.

Sitter just nu i sängen och lyssnar på P3 Hiphop genom webbradion med Timbuktu vid mikrofonen. Jag bara undrar, hur härlig är inte den mannen egentligen? Riktigt jäkla härlig skånska och så gör han musik, bra musik på skånska. Sen är det heller inte vilken musik som helst utan just hip hop. Hip Hop som jag bara älskar! Jag vet inte riktigt vad det är jag faller för i just denna musikstil men det är något speciellt med det som bara fångar mig på en gång. Det är råare än annan musik och så kan man ju bara inte låta bli att känna sig lite cool när man siter och diggar med i en låt som bara är för grym med härliga beats och skön text. That's me.

Åter till Timbuktu och hans alldeles underbara musik. Mannen med musiken som fångade mitt intresse för en sisådär 3-4 år sen. Härliga svenska texter som inte hakar upp sig på orden eller innehåller sådana där uppenbara rim där frasen "varje dag" är den absolut värsta frasen jag vet. Det känns som en sådan där fras som man bara slänger in när man inte kommer på något annat. Typ "Det ska alltid vara du och jag, varje dag", det känns verkligen bara som en utfyllnadsfras för att man inte orkade leta vidare i ordlistan. Timbuktu däremot.. Helvete! Rim på rim på rim och ja, han skippar faktiskt "varje dag"-frasen. Tack och lov.

Jag var och såg honom live på Tivoli i Helsingborg för en sommar för ungefär en sisådär 3 år sen och ja, är man bra live så är man helt klart en bra musiker. Temat kändes som karneval och pulsen steg snabbt samtidigt som den härliga skånskan pressades ut genom högtalarsystemet rakt in i mitt hjärta. Jag var helt såld. En sådan glädje på scen där varje nummer är något unikt i sig är verkligen ren glädje och riktigt örongodis. Jag kommer faktiskt på mig själv att sitta och le lite smått till minnet av detta nu när jag skriver detta.Tills dess att jag nu får chansen att se honom live igen tänker jag nu vara en trogen lyssnare på P3 Hiphop på tisdagar mellan klockan 21 och 23. I alla fall tills dess att programmet tydligen ska läggs ner i början på januari 2011. Toppen.. "Det handlar framförallt om att vi måste morderinsera tablån", vad är det för en anledning?

Sen är det ju snart dags igen för förra årets bästa radio- och tv-program, Musikhjälpen, att göra fet comeback den 13 december. Sen håller sändningarna på nonstop i 144 timmar till och med den 19 december. Syftet är att samla in pengar för att motverka trafficking samt handel med barn och det gör man genom att människor får önska valfri låt samtidigt som de skänker 50 kronor per önskning. Så ja, detta evenemang är både till för en rusikgt god sak samtidigt som vi får höra sjukt mycket bra musik under tiden. Kan det bli bättre? Ja, det kan det. Gissa vem som är en av årets tre programledare? Timbuktu.

Svårt att koppla av, så man byter problem. Går dit de lyser med Sisyfos sten.
Så se dig om, innan färgerna falnar. Njut av din tur på berg och dalbanan!
Timbuktu - Ta De Lugnt

Paris, je t'aime. Poster.

Kvällen har nyligen bjudit på en intensivkurs i franska och isländska i form av filmen Paris, Je T'Aime. En film på två timmar uppdelad i 18 olika delar. Delar som är helt oberoende av varandra och delar som bara innehåller kärlek. Kärlek som visas på just 18 olika sätt. Filmens alla delar är regisserade av 18 olika regissörer och innehåller flertalet kända skådespelare såsom exempelvis Juliette Binoche, Steve Buscemi, Willem Dafoe, Gérard Depardieu, Emily Mortimer, Natalie Portman och Elijah Wood. Räkna inte heller med att någon av scenerna är den andra lik. Varje histora har sin egen början och sitt eget slut. Ibland tungt, ibland glatt och ibland bara förvirrande. Bra var den i alla fall!Jag inledde kvällen med att säga "ja men då kan jag ju bara kolla några klipp och sen går jag och lägger mig i tid för en gångs skull". Vem tror ni sedan satt fastklistrad i två timmar framför denna film? Mhm..

De flesta scenerna utspelades på franska och inte vilken franska som helst utan sådan där konstnärlig fin franska som jag egentligen bara ser fram emot att lära mig i framtiden. Vissa scener utspelades även på engelska och så hade vi också en scen med franskans motsvarighet till svengelskan. Inte nog med detta var texten till filmen självklart inte på svenska utan på isländska. Förstår ni att mitt huvud därför är totalt sönderpepprat med ord, fraser och stavningar just nu? Hur som helst kändes det ändå som en bra film och jag tror att jag förstod mer och mer ju längre in i filmen vi kom. Då syftar jag dock såklart inte på franskan utan på isländskan. Jag måste ju säga att det är sjukt häftigt att kunna läsa texten sådär på isländska och faktiskt inse att man förstår vissa ord och fraser efter en ungefär 3,5 vecka här på ön. Visserligen förstår jag inte mycket, men ändå. Det är inte helt dött i skallen i alla fall!

Nu är klockan återigen alldeles för mycket men jag kände verkligen att jag var tvungen att skriva och tipsa om denna filmen innan jag lägger mig för att sova. Jag har nämligen en tendens att glömma bort filmer ganska snabbt när eftertexterna rullas upp. Så detta var för er skull, ni som läser min blogg.